Vad är våld

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Människor reagerar på våld och hot på en rad olika sätt och kan reagera olika på likartade händelser. Somliga reagerar omedelbart. För andra kan reaktionen dröja, till och med flera år. Om du är oroad över dina egna eller dina anhörigas reaktioner ska du komma ihåg att det är normalt att reagera på svåra situationer.

Exempel på reaktioner

Magproblem, ändrade sömn- och matvanor, svettningar, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk, rygg- eller nacksmärtor, utmattning.

Sorg, skuld, skam, ångest, ilska/raseri, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, kontrollförlust, isoleringskänsla, rädsla för fortsatt våld, vanmakt, hjälplöshet, hopplöshet eller kraftlöshet, förtvivlan.

Tillitsförlust, främlingsskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater, ensamhetskänsla.

Minnesstörningar, förvirring, störd tidsuppfattning, koncentrationssvårigheter, svårt att fatta beslut, självmordstankar, minnesblixtar.

Drogmissbruk, isolering, otålighet, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, klamra sig fast vid människor, splittra dagliga aktiviteter, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat.

Viktiga länkar

Det är inte bara vi på kvinnojouren du kan vända dig till. Här har vi samlat andra behjälpliga instanser som du kan kontakta.

Vad är våld?

Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” (Per Isdal, 2002, ”Meningen med våld”, Gothia.)

 

Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Några exempel:

Direkta hot, exempelvis hot om fysiskt våld eller hot om våldsamma konsekvenser: ”om du lämnar mig, så tar jag livet av mig”, ”jag tar vårdnaden om barnen” och liknande.

​Indirekta hot, exempelvis ”jag vet var du bor”. Hot mot annan närstående, husdjur eller egendom.

Förödmjukelser och nedlåtande och fientlig hållning, exempelvis ”jävla idiot!”.

Kontroll, exempelvis att snoka i partnerns kalender, mejl och mobiltelefon eller begära att partnern ska redovisa vad hen gjort under dagen.

Utagerande svartsjuka, exempelvis ”jag såg hur du flirtade”.

Isolering; på olika sätt begränsa partnerns rörelsefrihet exempelvis genom att inte låta partnern träffa sina vänner eller andra betydelsefulla personer.

Att kontrollera ekonomi och information så att partnern får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv.

Emotionellt våld, exempelvis negligering, menande suckar eller att ständigt bryta överenskommelser.

Stalkning, det vill säga att man upprepade gånger trakasserar samma person i form av hot, ovälkomna besök, telefonsamtal, brev eller e-post med kränkande innehåll. Det kan även innebära att man smyger sig på, övervakar och förföljer en person.

I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.

Sexuella övergrepp är fysiskt och psykiskt kränkande handlingar som hen utsätts för utan att hen givit sitt samtycke. Våldsutövaren är oftast någon med mer makt som tagit sig rätten att tillfredsställa sina egna behov på en annan människas bekostnad.

Sexuella övergrepp kan vara många olika saker, alltifrån att bli berörd på ett sätt som har en sexuell innebörd till att bli utsatt för våldtäkt. Övergreppen kan vara blickar, ord, smekningar, att tvingas tillfredsställa någon sexuellt med munnen eller handen, vaginal eller anal penetration. Andra exempel på sexualiserat våld är att mot sin vilja bevittna olika former av sexuella handlingar eller att fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte.

Våld i nära relationer är ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt. Det är inte ovanligt att en fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Ibland utövas det sexualiserade våldet i samband med ett misshandelstillfälle. Då riskerar gränserna mellan övergrepp och frivilligt sex att bli oklara för den våldsutsatta. ”Försoningssex”, där mannen kan se det som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, kan kvinnan snarare uppleva som ett övergrepp.

Den våldsutsatta kan tvingas att vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våldsutövande, exempelvis att gå med på sex för att avvärja en otrevlig situation som skulle kunna utmynna i våld.

Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande.

Exempel på ekonomiskt våld är när någon​

kontrollerar hur partnern använder pengar
inte tillåter partnern ha egna pengar
gömmer undan gemensamma pengar
tvingar partnern att medverka i ekonomiska olagligheter.

Materiellt våld kan bestå av materiell skadegörelse, exempelvis om våldsutövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet eller förstör eller tvingar den utsatta att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse.

Våldsutövaren kan även kontrollera ekonomi och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och försvåra för den våldsutsatta att lämna relationen.

I likhet med kvinnor generellt utsätts kvinnor med funktionsnedsättning ofta för våld av sin partner eller en tidigare partner, men förövaren kan också vara till exempel en färdtjänstchaufför, hemtjänstpersonal eller en personlig assistent. Ibland är förövaren dessutom både kvinnans partner eller nära familjemedlem och den person som är anställd för att ge henne vård och assistans. Oavsett relationen mellan kvinnan och förövaren kan det finnas en betydande maktobalans.

Kvinnor med funktionsnedsättning kan precis som kvinnor generellt utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men våldet kan också ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Exempelvis kan en kvinna med funktionsnedsättning nekas tillgång till hjälpmedel och medicin.

Myter och föreställningar
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för flerfaldig diskriminering. Myter som att kvinnor med funktionsnedsättning är opålitliga, asexuella eller hypersexuella kan påverka såväl våldsutsattheten som bemötandet. Dessa myter bidrar till att kvinnorna klandras och misstros när de försöker förmedla vad de varit med om.

Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning riskerar att patologiseras och individualiseras. Resonemang kring sårbarhet och utsatthet fokuserar många gånger enbart på karaktärsdrag hos kvinnan, istället för på hur samhällets normer och strukturer positionerar kvinnan i en situation där hon blir särskilt sårbar för våld. Detta kan göra att problemet och behovet av insatser på en strukturell nivå hamnar i skymundan.

Att bryta upp från en relation
Det kan vara mycket svårt för en kvinna att bryta upp från en relation inom vilken hon utsätts för våld, inte minst på grund av känslomässiga band till förövaren. Kvinnor med funktionsnedsättning kan dock tvingas möta ytterligare försvårande omständigheter och hinder i relation till omgivningen. Uppmärksammade exempel är bland annat bristande tillgänglighet till information, transport och samhällets hjälpinstanser.

Olika livssituationer
Kvinnor med funktionsnedsättning riskerar att betraktas som en homogen grupp. Det kan innebära att omgivningen bortser ifrån aspekter som ålder, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och sexualitet. Olika funktionsnedsättningar påverkar personers livssituation på olika sätt. De individuella variationerna kan också vara stora mellan personer med samma typ av funktionsnedsättning. I bemötandet blir det därför nödvändigt att se till kvinnans totala livssituation och individuella förutsättningar.

Kan se ut på många olika sätt, men utmärkande är att det är planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största delen om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig i uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt. Ungdomar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck på grund av sin sexuella läggning.

Försummelse (omsorgssvikt) är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg på grund av funktionsnedsättning eller ålder.

Försummelse innebär att man försvårar i stället för att underlätta vardagen, exempelvis genom medveten felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda samt att lämna någon utan hjälp och tillsyn under längre perioder.

Varningssignaler

 

 

Är angelägen att snabbt etablera en fast relation

Är svartsjuk och kontrollerande mot dig på olika sätt

Har orealistiska förväntningar på dig och ert förhållande

Isolerar dig från dina vänner och din familj

Skyller på andra för sina egna problem

Skriker och kallar dig för nedsättande ord

Har plötsliga humörsvängningar

Har utsatt andra eller har själv blivit utsatt för våld tidigare eller i sin barndom

Hotar att avslöja personlig eller negativ information om dig till andra, till exempel din familj, kolleger, eller vänner

WordPress Theme built by Shufflehound. 2020 © Kvinnojouren Sundsvall – skapad med ♥ av William Tynér