Bra att veta

Information som kan vara bra att veta

Här har vi samlat information som kan vara bra för dig att veta.

Hur går en polisanmälan till?

Anmäl brott till polisen så snart du kan. En tidig anmälan gör det lättare att hitta tekniska bevis och förhöra vittnen. Om det är ett pågående brott, eller en akut situation, ska du alltid ringa 112.

Vissa brott kan du anmäla eller komplettera och ändra via e-tjänst. Du måste ha ett svenskt personnummer eller samordningsnummer för att kunna använda e-tjänsten. Har du skyddad identitet ska du inte använda e-tjänsten. Läs mer på polisens hemsida.

Du behöver ringa eller besöka polisen för att anmäla händelser som inträffat i trafiken, skadegörelse, våldsbrott, sexualbrott, hot och andra bedrägeribrott än kontokortsbedrägeri. Du måste också ringa eller besöka polisen när du ska anmäla stöld eller förlust av pass och nationellt id-kort.

Polisen har öppet för samtal dygnet runt, alla dagar. Du kan prata svenska och/eller engelska. Samtalstaxan beror på ditt telefonabonnemang. För att anmäla brott ringer du 114 14.

Du har alltid möjlighet att göra en anmälan på polisstationen. Du kan se närmaste station och öppettider här, https://polisen.se/kontakt/polisstationer/

Viktiga länkar

Det är inte bara vi på kvinnojouren du kan vända dig till. Här har vi samlat andra behjälpliga instanser som du kan kontakta.

Hur går en rättegång till?

Om åklagaren väcker åtal prövas åtalet vid ett sammanträde i domstol. Det kallas för rättegång eller huvudförhandling. Har du begärt skadestånd tas också det upp vid rättegången. Under rättegången ska åklagaren bevisa vad som har hänt.

Du får en kallelse till rättegången om du ska förhöras eller om du har begärt skadestånd. Om du får en kallelse måste du komma. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Domstolen beslutar då om du måste komma eller inte. Om du inte kommer och saknar giltig anledning till det kan du tvingas betala en avgift som kallas vite. I kallelsen står det hur stor avgiften är.

Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att samtliga finns på plats. Som brottsoffer kallas du under rättegången för målsägande och sitter bredvid åklagaren. Om du funderar över något kan du fråga åklagaren.

Åklagaren berättar hur åklagaren anser att brottet har gått till. Därefter får du som målsägande berätta om händelsen, sedan den tilltalade och slutligen eventuella vittnen.

Förhöret med dig spelas in med ljud och bild. Under förhöret får du först med egna ord berätta vad som hänt. Därefter ställer åklagaren och den tilltalades försvarsadvokat frågor till dig. Domarna kan också ställa kompletterande frågor.

Domstolen ska pröva om gärningspersonen ska dömas för brottet utifrån det som kommer fram under sammanträdet. Förhören är därför detaljerade. Det är viktigt att du berättar så utförligt du kan om vad du kommer ihåg från händelsen, även om du tycker att det är jobbigt.

Rättegångar är för det mesta offentliga och det betyder att vem som helst får sitta med som åhörare. Om rättegången tar upp mycket känsliga saker, till exempel sexualbrott, kan domstolen bestämma att bara vissa personer får stanna i rättssalen. Det kallas för att rättegången hålls bakom stängda dörrar.

Det kan vara svårt att möta den tilltalade under rättegången. Om du tror att du inte kommer att kunna berätta allt när den tilltalade sitter i rättssalen bör du meddela det i god tid före rättegången. Det kan du säga till domstolen, åklagaren eller ditt målsägandebiträde. Domstolen kan då till exempel bestämma att den tilltalade ska följa förhöret med dig från ett annat rum.

Om du är rädd för en åhörare kan domstolen bestämma att den personen ska gå ut under förhöret med dig. När du inte förhörs kan du få följa rättegången från ett annat rum.

Som målsägande eller vittne har du rätt att få ersättning för de kostnader du har haft för att kunna vara med på rättegången. Efter rättegången kan du begära ersättning i domstolens reception. Du kan få ersättning för dina resor och om du har förlorat arbetsinkomst kan du få ersättning upp till ett visst belopp.

Efter rättegången håller rätten en överläggning i enrum. Ibland kan du få reda på domen direkt efter överläggningen. Men ofta kan du få vänta upp till två veckor på domen och i vissa fall ännu längre. Domstolen berättar vilket datum som domen meddelas. Den dagen går det bra att ringa domstolens kansli och få veta hur domstolen dömt.

Om du inte är nöjd med domen kan du överklaga den till hovrätten. Information om hur det går till och vad som krävs finns i domen.

Råd till dig som blir misshandlad och kontrollerad av din partner:

Anteckna varje gång du blir misshandlad fysiskt eller psykiskt. Det blir då lättare att komma ihåg vad som har hänt, om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan.

Berätta vad som hänt

Prata med någon som du litar på, en kompis, anhörig eller kanske en arbetskamrat.

Dokumentera skadorna

Skriv och fotografera synliga skador. Kontakta sjukvården, be läkaren att fotografera dina skador att användas som bevis vid en eventuell polisanmälan.

Tro honom inte när han lovar att sluta med misshandeln

Tro inte på honom när han säger att han ska sluta slå. Ha alltid en reträttväg så att du kan ge dig av om han misshandlar dig igen. Ta reda på vart du kan vända dig när som helst på dygnet, t ex socialjouren (om du har barn), polisen, kvinnofridslinjen eller någon annan du känner. Kanske du har någon som kan ge dig en extranyckel utifall något händer.

 

 

 

 

Känner du igen dig?

De flesta relationer börjar med kärlek, så även de relationer där det förekommer misshandel. De flesta kvinnor vi träffar berättar om stor kärlek och passion i början av relationen.

Våld i nära relationer kan vara fysiskt, sexualiserat, materiellt, ekonomiskt och inte minst psykiskt. De första tecken du kan se är oftast psykisk misshandel.

Stämmer något eller flera av ovanstående in varningssignaler in bör du vara uppmärksam, du kan alltid kontakta oss.